torsdag 31 mars 2011

Så många behov och så lite pengar!

Kompletteringsbudget 2011 och budget 2012.

Vilken rysare.

Det finns så mycket vi vill göra i vår majoritetsallians men så lite pengar. Det verkar som om vi får råd med en liten satsning på sommarpraktik (sommarjobb) för ungdomar även om staten inte vill skjuta till pengar.

Dessutom startar vi nu förberedelserna för att införa barnomsorg för barn vars föräldrar jobbar på andra tider än kontorstid. Detta har vi Folkpartister kämpat för i många år, med motioner (som till och med varit så bra att de blivit "plankade" av andra partier), interpellationer, debattartiklar och blogginlägg. Bara införandet av denna reform är värt oerhört mycket för oss Folkpartister som tycker att en ensamstående mamma som jobbar i vården, och hennes barn, skall kunna få livet att "gå ihop".

Räddningstjänsten behöver ny utrustning, vi behöver en ny förskola, Centralskolan behöver byggas om, vi behöver bli snabbare med beslut om försörjningsstöd och bistånd som kostar mer pengar, vi behöver bli bättre på att påverka fastighetsägare som missköter sina hus. Allt kostar pengar. En hel del av dessa har vi inte. Hur man än väljer blir någon besviken. De besvikna hör ofta av sig medan de nöjda oftast inte hör av sig. Att vara fritidspolitiker är ett mycket märkligt sätt att fördriva sin fritid på. I bland undrar man varför man håller på? Jag hoppas vi hittar en lösning som de flesta i alla fall kan acceptera.

Tobbe i Teckomatorp

PS! Mer om sommarjobben hittar du HÄR! DS.

Vad var det jag sa. Om de beslutade sommarjobben kan man läsa HÄR.

tisdag 29 mars 2011

Politiska förslag med udden riktad mot de svaga

På 1930-talet och 1940-talet utnämndes vi liberaler, av både Nazister och Kommunister, till deras främsta fiende. Liberalerna utgjorde, i sitt ständiga skydd av den enskilda människans rättigheter, det främsta hotet mot deras politiska mål. Gud ske lov att dessa ”ismer” numera är marginaliserade. I går på kommunfullmäktige blev vi liberaler ånyo, till vår stora förvåning, utsedda till en ny politisk strömnings främsta fiende då vi ställde oss på den enskilda människans sida.

Miljöpartiet hade till Kommunfullmäktige lagt en motion där man föreslog att kommunens barn och kommunens gamla skulle tvingas ta konsekvenserna av vår stora utmaning avseende klimatet, genom att dessa svaga grupper skulle förvägras att en dag i veckan äta kött. I motionen var det helt klart beskrivet att detta skulle ske via tvång och utan att den enskilda människan själv skulle få välja. I dagsläget finns det möjlighet att äta vegetariskt, om man själv vill, men i framtiden skulle det vara ett tvång att inte äta kött.

När jag påpekade att alla fakta i Miljöpartiets motion var korrekta men att slutsatsen att detta inte innebär att vi politiker som har ett val, med ett politiskt beslut skall förvägra andra detta val, blev liberalismen utsatt för ett angrepp jag aldrig varken sett eller hört motsvarighet till i modern tid.
Efter påpekande om att vissa i salen hade en kroppsstorlek av särskilt omfångsrikt slag gick Miljöpartiets taleskvinna till angrepp och kallade oss Liberaler för hycklare.

Att Miljöpartiets taleskvinna tidigare vurmat för barnen och deras rätt att ha inflytande på politiken var nu som bortblåst. Nu stod plötsligt djurens rätt i fokus. Barnen kunde utsättas för politiskt tvång utan urskiljning. Att stå upp för sin ideologi, som vi Liberaler gör, och bla kräva att FN:s Barnkonvention skall upphöjas till Svensk lag, dra konsekvenserna av detta och stå upp till skydd av barnen, mot klåfingriga politiker, är aldrig hyckleri. Att först, som Miljöpartiets taleskvinna i Svalövs kommun gör, med buller och bong rabbla upp varför barnen skall få vara delaktiga i politiska beslut för att nästa stund begränsa deras rättigheter med ett politiskt beslut för att vinna politiska poäng, är däremot ett hyckleri av sällan skådat slag.

Miljöpartiets taleskvinna fortsatte under ett långt angrepp mot liberalismen att låta tillerkänna Kommunfullmäktiga att bara pga att hon inte fick visa en kort film så skulle hon med vilje ta upp så mycket tid hon kunde i sitt anförande. Detta, barnsligt trotsiga, beteende är enligt mitt förmenande inte värdigt en folkvald. Vi har tydligen olika uppfattning inom Miljöpartiet i Svalövs kommun och i Folkpartiet, om denna sak.

Så länge svaga enskilda personer hamnar i fokus för politiker som med politiskt tvång vill beskära deras rättigheter kommer det alltid att stå en Liberal vid deras sida, oavsett vad förbudshetsarna ger denna liberal för tillmälen. Barnen har en särställning när det gäller detta skydd. De gamla, som också skulle utsättas för detta politiska tvång tillhör också en svag grupp men de har i alla fall rättigheten att via sin röstsedel rösta bort Miljöpartiet. Den rättigheten har inte barnen.

Tobbe i Teckomatorp

Nu ligger en artikel på Skånskan om gårdagen. Den hittar ni HÄR.

måndag 28 mars 2011

…och vara dig trogen, intill kommunen skiljer oss åt.

Så kom då beskedet från kommunen. Emma skulle få plats på särskilt boende. De senaste åren hade blivit allt svårare. Albin, som själv var 85 år, orkade inte med att hantera rullstolen som Emma satt i, efter sin stroke för två år sedan. Emma var förlamad men hade lyckligtvis återhämtat sig i övrigt. Det var samma blixtrande blick som mötte när hon tittade upp mot Albin.

De hade haft ett bra liv tillsammans. Två barn, fem barnbarn och det första banbarnsbarnet kom för ett halvår sedan.

Det träffades just efter kriget. Båda jobbade och sparade. De lyckades uppfylla sin stora dröm 1959 då deras hus i Teckomatorp stod klart. De har upplevt kommunsammanslagning och BT-kemi. Ekonomiska kriser och goda tider. Inga problem har varit stora nog att inte ha någon lösning. De hade ju alltid varandra.

Albin läste beskedet från kommunen en gång till. Sakta började det klarna. Kommunen hade beviljat Emma särskilt boende. Albin var ju inte sjuk så han fick stanna kvar hemma. Kampen för att få ett särskilt boende hade varat i nästan ett år. Kommunen hade bötfällts eftersom de ledande politikerna inte förmått att fatta beslut om att öka antalet platser i tid. Trots att kampen var över så kom tårarna hos Emma när hon förstod att hon och Albin skulle skiljas. När väl kommunen lyckades ordna vårdplatser så höll man mycket god standard. Rummet Emma skulle få var stort nog för en säng till. Emma och Albin skulle kunna tillbringa sina sista dagar, lyckliga tillsammans. Även om det var litet så hade de i alla fall varandra. Kommunen var orubblig. Emma behövde vård. Albin behövde inte vård. En sista tid i lycka var inte kommunens sak. Det fanns ingen rad i vårdbedömningen som mätte behovet av närhet och kärlek. Albin fick stanna hemma och få hjälp av hemtjänsten. 1949 hade de lovar varandra att vara varandra trogan intill döden skiljde dem åt. Nu blev det inte så. En kraft lika stark som döden själv, blandade sig i. En auktoritet stark nog att bryta samhörighet och kärlek mellan människor. En myndighet som har regler att följa oavsett hur dessa regler slår. Jag lovar att älska dig i nöd och lust och vara dig trogen, intill kommunen skiljer oss åt.


Tobbe i Teckomatorp

PS! Jag såg i Skånskan att min goda vän Ewa Bertz tagit upp kanpen om denna fråga i Malmö.
- Bara på dem Ewa, du har rätt. HÄR kan ni läsa om Ewas fight i Malmö.

Och HÄR kan ni läsa om paret som nu utsätts för tvångsseparation.

tisdag 22 mars 2011

Det var ju skönt!!!

Det verkar som om det just nu är fördel för alla oss som helst slipper brytning av kaolin utanför Röstånga. Miljödomstolen tyckte inte att det var någon god idé.

Detta står idag på kommunens hemsida.

Vi måste vara mycket restriktiva med att exploatera våra natuvärden oavsett om det är kaolinbrytning eller placering av vindkraftverk på Söderåsen. Där vi redan etablerat miljöstörande verksamhet måste vi göra allt vi kan för att begränsa skadan. Nästa steg borde vara att nyttja vårt kommunala veto för vissa, särskilt känsliga etableringar.

Tobbe i Teckomatorp

söndag 13 mars 2011

Lätt att glömma.

"Nytt nattdagis på gång efter stor efterfrågan" skriver Skånskan.

I själva verket är barnomsorg på obekväm arbetstid på gång pga att Folkpartiet målmedvetet drivit frågan under flera år. Först med motioner till kommunfullmäktige men även med interpellationer. Frågan har haft en framträdande plats i politiska program, visioner och målsättningar för Folkpartiet under de senaste åren. Att Folkpartiet nu lyft in frågan som viktig i det majoritetssammarbete som inletts efter valet torde inte vara förvånande för någon (förutom möjligen Centerpartiet). När det förhåller sig på detta sätt blir man lite ledsen när "copy cats" får credit för frågan i den lokala pressen. Men sådant är väl livet... folk snor hejdlöst och massmedia drabbas av minnesförlust.

Tobbe i Teckomatorp