torsdag 23 juni 2016

Utvecklingen av Teckomatorp får inte stanna av.

Tidigare i veckan publicerade Skånska Dagbladet en debattartikel som jag och Leif Mårtensson skrivit. Debattartikeln handlar om hur viktigt det nu är att hålla hastigheten uppe när det gäller utvecklingen av Teckomatorp.

Teckomatorp har ett perfekt läge för att bli en stor boendeort i utkanten av Öresundsregionen. Fördelarna för Teckomatorp ligger i:

- Utmärkta kollektiva resmöjligheter. Om några år når man Malmö, Lund, Helsingborg, Eslöv och en hel räcka andra orter på strax under eller strax över en halv timme.
- Rimliga priser på tomter och hur, vilket ger bra boende med pengar över till annat också.
- Skola och förskolor som är under positiv utveckling med ökande resultat.
.... och framför allt, trevliga invånare som blir era nya goda grannar.

Ett utbyggt Teckomatorp skulle ge många miljoner i utökade skatteintäkter till kommunen. Rätt förvaltat skulle detta ge ett ordentligt uppsving som hela kommunen skulle ha nytta av.

Tyvärr hopas sig hoten mot denna utveckling. Politiska partier som gör allt för att hindra utvecklingen. Man vill naturligtvis inte uttalat säga att man vill hålla tillbaka Teckomatorp, men resultatet av prioriteringar och andra åtgärder blir likväl detta. Teckomatorps utveckling vilar helt och hållet i politikens händer.

Hela debattartikeln kan du läsa här:


Utvecklingen av Teckomatorp får inte stanna av.
Om bara några år så kommer Teckomatorp åter att bli en knutpunkt för persontrafik med Pågatåg. Pendlingsalternativen blir många och från Teckomatorp kommer man att ha, som mest, en halvtimmes åktid till stora delar av västra Skånes stora arbetsmarknad. Ett sådant läge kommer att innebära en kraftig och snabb tillväxt. Redan nu kan vi börja se denna tillväxt genom att byggandet av nya bostäder i Teckomatorp åter tagit fart.

För att möta denna tillväxt krävs mark för att bygga på. Kommunen äger redan marken söder om orten samt en del outnyttjade ytor inne i tätorten. Detta är bra och dessa ytor behöver utnyttjas. Men dessa markområden kommer bara att räcka i några få år. Om tillväxtkraften i Teckomatorp skall få ordentlig fart behövs ytterligare markreserv. Ett förvärv av Teckomatorpsgården i ortens nordöstra hörn, samt i orten västra kant är helt nödvändigt för att inte förlora kraften i en positiv utveckling. Om kommunen redan om några få år står utan mark att bygga på, så tappar kommunen initiativet med resultatet att potentiella nya medborgare väljer andra kommuner att slå ner sina bopålar i. Därför är det av största vikt att Svalövs kommun snarast hittar en lösning tillsammans med Trafikverket för att förverkliga exploateringen av Teckomatorpsgården. En möjlig lösning skulle kunna vara att förlägga infarten till Teckomatorp, på Karlsgatan, längre öster ut på väg 17, där också en rondell på väg 17 anläggs. Detta skulle förlänga Karlsgatan, vilket skulle minska risken att långvariga bomfällningar skulle åstadkomma så långa köer att väg 17 fick totalstopp i trafiken. En sådan rondell skulle på några års sikt kunna bli utfart på väg 17 från en ”Förbifart Teckomatorp”, som skulle medföra att all tung trafik leds öster om samhället, i stället för som idag, rakt igenom. Söderut skulle en knytning till orten med en gång och cykelbro över järnvägen kunna anläggas. En gång, cykel och bilväg för lokal trafik skulle också kunna vara möjlig.

Viktigast av allt är att den tillväxtmöjlighet, med stora skatteintäkter till hela kommunen, som Teckomatorp medger, inte förstörs genom att Svalövs kommun kapitulerar inför Trafikverket. Det är inte Trafikverket som bestämmer hur Svalövs kommuns orter skall utvecklas. Trafikverket måste manas till samarbete.  Liberalerna i Svalövs kommun vill se Teckomatorp och alla andra orter i kommunen, växa. Därför jobbar vi vidare med denna utmaning genom att göra Svalövs kommun till en allt mer attraktiv kommun att bo och leva i. Hela kommunen behöver tillväxt. Rätt förvaltat, kommer Teckomatorp att bidra till detta.

För Liberalerna i Svalövs kommun

Torbjörn Ekelund (L)

Leif Mårtensson (L)


 

onsdag 22 juni 2016

Detta röstade Liberalerna på i Riksdagens migrationsbeslut

Jag kan inte påminna mig någonsin att jag upplevt en sådan publicitet och nästan storm, runt en votering i Riksdagen. Många är upprörda men få vet vad de olika politiska partierna voterade på. Däremot är man väldigt väl insatt i vad man INTE röstade mot. För min del är inställningen lite konstig. Jag ser det inte som direkt onormalt att man röstar för sitt eget förslag och sedan avstår man i övrigt. Vid många voteringar är detta en fullt rimlig metod.

Alliansen har träffat en överenskommelse med Regeringen om migrationen. Denna överenskommelse har Socialdemokraterna och Miljöpartier brutit. Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill ha hårdare tag mot flyktingarna. Lägsta tillåtna nivå enligt internationella överenskommelser är målet. Vad jag förstår har Moderaterna tillkännagivit att de vill gå ännu längre. Hur nu detta skall vara möjligt.

Vi Liberaler vill att överenskommelsen skall gälla. Vi vill absolut INTE att barn skall hållas separerade från sina föräldrar som Socialdemokraterna och Miljöpartiet uppenbarligen kan tänka sig.

För att alla skall vara bekant med vad Liberalerna röstade för, och inte bara vad Liberalerna inte röstade mot, så hittar ni Liberalernas vägval nedan:

Sen redigering..... kan vara bra att tillföra hur röstetalen blev i Riksdagen för att inte splittra barnfamiljer. Texten hittar du under bilden.




Förslag till riksdagsbeslut



1.       Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om migrationsöverenskommelsen och tillkännager detta för regeringen.


2.       Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att framför allt barnfamiljer även i fortsättningen ska ha rätt till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.


3.       Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.


4.       Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehållstillstånd för övriga skyddsbehövande och tillkännager detta för regeringen.


5.        Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp hur de korta uppehållstillstånden påverkar integrationen, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.


6.       Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att platser för kvotflyktingar inte ska användas för att lösa frågor om anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

Motivering


Vi lever i en tid med flyktingströmmar som saknar motstycke i historien. Nästan 60 miljoner människor är på flykt undan krig, konflikter och förföljelse. För Liberalerna är det självklart att Sverige och Europa ska stå upp för en human och generös flyktingpolitik. Den rådande flyktingkrisen är framför allt en kris för de människor som tvingas fly, men när så många människor på kort tid kommit till Sverige befinner sig det svenska mottagandet i ett ansträngt läge. Det viktigaste är självklart att konflikten i Syrien får ett slut och att den negativa spiralen i stora delar av Europas närområde bryts. Vidare måste fler EU-länder solidariskt ta emot fler asylsökande. Samtidigt har Sverige utifrån höstens stora flyktingmottagande behövt vidta åtgärder för att minska antalet asylsökande som söker sig hit. Det handlar om att kunna ta emot dem som flyr på ett värdigt och bra sätt och det handlar om att ge skydd åt dem som verkligen behöver skydd.

Därför var Liberalerna drivande i att få till stånd den blocköverskridande migrationsuppgörelsen som slöts mellan allianspartierna och regeringen hösten 2015 och som innebär att Sverige mottagningsregler i större utsträckning ska likna andra jämförbara länder, till exempel Tyskland. Uppgörelsen innehåller också en rad åtgärder för att förbättra och effektivisera svenskt mottagande och integration. Därefter har regeringen infört tillfälliga inre gränskontroller samt identitetskontroller vid inresa till Sverige. Liberalerna stod bakom införandet av identitetskontroller även om vi var kritiska till utformningen av regeringens lag. Vi sa nej till ID-kontroll av barn som kommer med sina föräldrar och vi ville förkorta lagens giltighet till sex månader i väntan på en bättre och mer genomarbetad lag.

Cirka en månad efter att migrationsöverenskommelsen slöts meddelande regeringen ensidigt att svensk migrationslagstiftning ska ligga på den mest restriktiva nivå som EU och internationella regler tillåter. Resultatet finns i den aktuella propositionen som innebär förslag till en mer restriktiv migrationspolitik för uppehållstillstånd och familjeåterförening. Liberalerna uttryckte tidigt kritik mot regeringens förslag, då de är allt för restriktiva och inhumana samt försämrar integrationen. Regeringens förslag drabbar framförallt dem som flyr kriget i Syrien.

Liberalerna står fast vid migrationsöverenskommelsen och dess innehåll ligger till grund för våra ställningstaganden med anledning av regeringens proposition. Vi står därmed fast vid rätten för barnfamiljer att återförenas även vid tillfälliga uppehållstillstånd och oavsett skyddsskäl. Vi anser att regeringens förslag splittrar barnfamiljer och stoppar en av de få lagliga vägarna till Sverige vilket riskerar leda till fler barn i farliga båtar över Medelhavet.

Liberalerna anser också att regeringens begränsning av möjligheten till uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter är bekymmersam. Regeringen föreslår att uppehållstillstånd enligt det aktuella lagrummet endast ska ges om det annars skulle strida mot svenskt konventionsåtagande vilket är en svårtolkad regel som kan leda till tillämpningsproblem. De nuvarande bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter är en viktig ventil för utsatta grupper som kvinnor, barn, äldre och hbtq-personer och kritik har även framförts av remissinstanser när det gäller tillämpningen av regeringens begränsning. Liberalerna ser i grunden inget behov av att ändra gällande regler avseende synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Om regleringen trots allt begränsas förordar vi Lagrådets lösning som innebär att om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund får tillstånd ges om det av omständigheter klart framgår att individens anknytning till Sverige eller personliga omständigheter i övrigt nödvändiggör detta.

Vidare ifrågasätter Liberalerna att regeringen vill ta bort skyddsgrunden övriga skyddsbehövande. En person kan idag ges skydd enligt denna skyddsgrund om man till exempel inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet eller känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Regeringen argumenterar att det endast rörde sig om 229 personer som 2015 fick uppehållstillstånd på denna grund och att skyddskategorin saknar EU-rättslig eller annan internationell bakgrund. Liberalerna anser, liksom en rad remissinstanser, att konsekvenserna av förslaget för enskilda individer inte är tillräckligt utredda. Vi ifrågasätter därmed nödvändigheten och proportionaliteten med regeringens förslag och förordar därför, i brist på en grundligare analys, att skyddsgrunden övriga skyddsbehövande fortsatt ska gälla såsom idag.

Regeringens förslag till mycket korta tillfälliga uppehållstillstånd kommer kraftigt försämra integrationen då nyanlända får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Gruppen alternativt skyddsbehövande, som framförallt omfattar syrier, föreslås av regeringen få tidsbegränsat uppehållstillstånd i 13 månader. Det leder till etableringsplaner som i praktiken är betydligt kortare än ett år. Bara att få rätt insatser på plats kan ta tid med svensk myndighetsbyråkrati och dagens långa handläggningstider. Vi anser att samhället i stället för att ge bidrag, vilket regeringen verkar prioritera, måste ge individen realistiska förutsättningar att komma i jobb och komma in i det svenska samhället. Tiden för uppehållstillstånd bör istället ligga mer i linje med det som framkommer av migrationsöverenskommelsen dvs. treåriga uppehållstillstånd. Vi noterar att en rad remissinstanser var kritiska till regeringens förslag och att Arbetsförmedlingen just pekat på praktiska problem med att genomföra etableringsreformen utifrån ettåriga tillstånd.

I samband med att regeringen presenterade lagrådsremissen i ärendet föreslogs att hälften av platserna avsedda för kvotflyktingar, det vill säga människor som erbjuds en fristad via samarbetet med FN:s flyktingkommissariat UNCHR, i stället ska gå till anhöriginvandrare. Liberalerna motsätter sig bestämt detta. Liberalerna drev i migrationsöverenskommelsen att Sverige ska öka antalet kvotflyktingar från 1 900 till

5 000 personer årligen. Att regeringen nu vill att hälften av dessa platser ska gå till en helt annan typ av invandring är något som går på tvärs mot överenskommelsen.

Antalet asylsökande som just nu tar sig till Sverige är lägre än i höstas men prognoserna framöver är osäkra. Kriget i Syrien fortsätter med full styrka och människor fortsätter att ta sig till Europa, en del kommer att söka sig till Sverige. Liberalerna anser att vårt fokus ska vara på dem som behöver vår hjälp mest, därför måste ogrundade asylansökningar handläggas och avslås snabbare och de som fått avslag på sin asylansökan måste också i större utsträckning lämna landet. I detta sammanhang är det viktigt att särskilt lyfta frågan om antalet ensamkommande barn och unga som kommit till Sverige framförallt från Afghanistan. Orsakerna till att många sökt sig hit är flera där en försämrad säkerhetssituation i vissa delar av landet är en orsak. En del har varit bosatta i Iran en tid men ser inte längre en framtid där. En försämrad ekonomi och bristande framtidstro har gjort att vissa byar i Afghanistan mer eller mindre tömts på lite äldre pojkar och unga män som bland annat gett sig av till Sverige som anses vara ett attraktivt land att komma till. Ensamkommande barns och ungas ålder är en viktig fråga att hantera bland annat utifrån principen att barn ska behandlas som barn och de ska få det stöd och hjälp de behöver. Liberalerna anser att det är rimligt med medicinska åldersbedömningar. Vidåldersbedömningen ska medicinska och psykologiska bedömningar vägas samman till en helhet. Vidare anser Liberalerna att Sverige tillsammans med EU måste ställa krav på hemländerna att ta emot dem som inte får stanna. Liberalerna anser till exempel att regeringen bör se över hur det svenska biståndet till den afghanska staten kan användas för att förbättra återvändande till landet. Samarbetet med International Organization for Migration (IOM) för återvändande behöver utvecklas för att underlätta för dem som nekats asyl att åka hem. Regeringen fokuserar i sin proposition endast på att svensk lagstiftning ska ligga på en miniminivå i relation till internationella regler och föreslår ett alltför restriktivt och inhumant regelverk. Liberalerna ifrågasätter dessutom regeringens bristande initiativförmåga när det gäller förslag på hur de som nu kommit till Sverige ska kunna få en bra start i vårt land. Det måste till radikala åtgärder för att få ned handläggningstiderna för asylbeslut. All erfarenhet visar att långa tider i asylsystemet minskar människors möjligheter att bli en del av det nya samhället. Väntan är nedbrytande. En väntan ofta på fulla asylboenden, många gånger i sysslolöshet. En väntan som är frustrerande och negativ för individen och kostsam för samhället. Handläggningstiderna för asylbesked måste kortas och Migrationsverket ges förutsättningar att snabbare behandla ärenden som med stor sannolikhet får bifall respektive avslag. Det är orimligt att exempelvis människor som flytt från Syrien, som med hög sannolikhet kommer att få stanna, ska få vänta länge på besked och därefter erbjudas allt för korta uppehållstillstånd. Liberalerna vill därför att klara bifallsärenden och tydliga avslagsärenden ska avgöras inom tre månader. Vi vill se snabbspår för syrienflyktingar som idag finns i Sverige och som kan styrka sin identitet. Vidare bör personal från domstolarna kortsiktigt flyttas till Migrationsverket för att öka takten på ärendehanteringen. Prövningstillstånd för överklagande och en förenklad överklagandeprocess bör införas.

 

Emma Carlsson Löfdahl (L)
 
Fredrik Malm (L)
Erik Ullenhag (L)
Tina Acketoft (L)
Christer Nylander (L)